reaktorer i drift på tre platser
Bakgrund / Energi
Uppdaterad
Kunskapsunderlag
Kärnkraft
Säkerhet, klimatpåverkan, avfall, kostnader och kärnkraftens roll i elsystemet.
44,8 TWh kärnkraftsel
reaktorer på 174 platser
andel från kärnkraft
Teknik
Så fungerar kärnkraft
Kärnklyvning värmer vatten. Ånga driver en turbin och generator. Bränslet ger mycket energi ur en liten mängd material och kräver samtidigt kontroll av kedjereaktionen, kylning och radioaktiva restprodukter.
Klyvning
En neutron delar en urankärna. Nya neutroner håller en reglerad kedjereaktion igång.
Värme
Reaktorn överför värme till vatten. Kontrollstavar och kylsystem styr effekten.
Ånga
Ångan driver turbinen. I en kokvattenreaktor bildas ångan i reaktorn; en tryckvattenreaktor har en separat ångkrets.
El
Generatorn matar nätet. Efter turbinen kyls ångan till vatten och cirkulerar igen.
Bränsle
Den svenska bränslekedjan
Uran bryts, omvandlas, anrikas och tillverkas till bränsle utanför Sverige. Efter användningen i reaktorn går bränslet till Clab i Oskarshamn och senare, enligt den svenska planen, till slutförvaret i Forsmark.
4 BWR + 2 PWRSveriges driftreaktorer är fyra kokvatten- och två tryckvattenreaktorer.
15–25 ton/åranvänt bränsle per svensk reaktor enligt SSM.
5,9 miljoner ton Uidentifierade globala resurser under 130 USD/kgU, redovisade 2025.
Kontroll hela vägenIAEA:s safeguards ska upptäcka om kärnämne avleds från fredlig användning.
De geologiska resurserna behöver gruvor, konvertering och anrikning för att bli reaktorbränsle. Tillstånd, investeringar och internationell handel avgör hur snabbt uranet kan levereras.
Kraftsystem
Kärnkraft i elsystemet
Elmixen visar hur kärnkraft samverkar med vattenkraft, vind, sol, bioenergi och fossil produktion. Årsproduktionen beskriver energin över ett helt år, medan effekt, reserver och nät avgör hur systemet klarar varje timme.
Elproduktion över tid
Sverige och världen 1985–2024
Reglerna ändrar år i respektive diagram. Andelarna bygger på producerad el under kalenderåret. Sverige har länge dominerats av vattenkraft och kärnkraft, medan den globala elproduktionen har en stor fossil andel.
Elproduktion
Sveriges elproduktion
2024172,2 TWh
Kärnkraft29.4 %
Vattenkraft37.5 %
Vindkraft23.5 %
Solkraft2.4 %
Bio och övrigt förnybart5.9 %
Fossilt1.2 %
Elproduktion
Världens elproduktion
202430 930,2 TWh
Kärnkraft9 %
Vattenkraft14.3 %
Vindkraft8.1 %
Solkraft6.9 %
Bio och övrigt förnybart2.6 %
Fossilt59.1 %
Our World in Data sammanställer Ember och Energy Institute. Här grupperas kol, fossilgas och olja som fossil el; bioenergi och övrig förnybar el visas tillsammans. Senaste jämförbara helår är 2024.
85,1 %global kapacitetsfaktor 2025402 reaktorer med rapporterad data
Produktion och systemfunktioner
Kärnkraft ger stor, väderoberoende produktion med låga rörliga kostnader när verket väl är byggt. Vind och sol kan byggas i mindre steg och följer vädret. Svensk vattenkraft kan snabbt reglera produktionen inom hydrologiska och miljömässiga gränser.
Kärnkraft bidrar med
energi över året
effekt under vindsvaga timmar
svängmassa och nätstöd
liten bränslevolym
Systemet behöver också
elnät och överföring
reserver vid snabbstopp
flexibel efterfrågan
planering för extrema lägen
Kapacitetsfaktor mäter faktisk årsproduktion jämfört med maximal möjlig produktion. Tillgängligheten under årets mest ansträngda timme redovisas med andra mått.
Varje stort produktionsblock kräver reserver för ett snabbt bortfall. Systemstudier väger samman energi, effekt, reserver, nät och flexibilitet över många timmar. Resultatet beror på hela mixen och på var produktion och användning finns.
Sverige
Kärnkraftens historia i Sverige
Svensk kärnkraft har utvecklats genom forskning, en snabb reaktorutbyggnad, folkomröstning, flera lagändringar, stängningar och ett långvarigt arbete med använt bränsle. Tidslinjen följer de viktigaste besluten och anläggningarna från 1947 till 2026.
Ikonerna visar antalet kommersiella kraftreaktorer med formell driftstatus vid händelsen. Ågesta och forskningsreaktorer redovisas i texten och ligger utanför antalet.
1947Forskning
AB Atomenergi bildas
Staten, kommunala bolag och industrin samlar svensk forskning och teknikutveckling i ett gemensamt bolag.
0 i drift
1954Forskning
Forskningsreaktorn R1 startar
Sveriges första reaktor tas i drift under KTH i Stockholm. Den används för forskning till 1970.
0 i drift
1964–1974Reaktorer
Ågesta levererar el och fjärrvärme
Ågesta blir Sveriges första reaktor som levererar energi till ett samhälle. Demonstrationsreaktorn räknas separat från de kommersiella kraftreaktorerna i ikonerna.
0 i drift
1968–1970Reaktorer
Marviken färdigställs och läggs ned
Anläggningen färdigställs 1968 men laddas aldrig med bränsle. Projektet överges efter säkerhetsproblem och ändrade tekniska förutsättningar.
0 i drift
1972Reaktorer
Oskarshamn 1 tas i kommersiell drift
Oskarshamn 1 blir den första kommersiella kraftreaktorn i Sverige.
1 i drift
1975–1977Reaktorer
Sex kommersiella reaktorer är i drift
Oskarshamn 2, Ringhals 1–2 och Barsebäck 1–2 ansluter till Oskarshamn 1 under den första stora utbyggnaden.
6 i drift
1977Regler
Villkorslagen beslutas
Nytt kärnbränsle får laddas först när reaktorägaren visar en godtagbar lösning för hantering av det använda bränslet.
6 i drift
1980Regler
Folkomröstning och beslut om avveckling
Linje 2 får 39,1 procent, linje 3 får 38,7 och linje 1 får 18,9. Riksdagen begränsar programmet till tolv reaktorer och anger 2010 som slutår.
6 i drift
1980–1985Reaktorer
Den kommersiella flottan växer till tolv reaktorer
Ringhals 3–4, Forsmark 1–3 och Oskarshamn 3 tas i kommersiell drift. Full utbyggnad nås 1985.
12 i drift
1984Regler
Kärntekniklagen och produktionsskatten införs
Kärntekniklagen samlar regler om tillstånd, säkerhet och tillståndshavarens ansvar. En särskild skatt på kärnkraftsel införs med 0,2 öre per kWh.
10 i drift
1985Avfall
Clab tar emot det första använda bränslet
Det centrala mellanlagret i Oskarshamn börjar ta emot bränsle för kylning och övervakad lagring.
12 i drift
1986Olycka
Nedfallet från Tjernobyl upptäcks vid Forsmark
Mätutrustning vid Forsmark registrerar radioaktiva ämnen den 28 april. Nedfall påverkar delar av Sverige och följs fortfarande i miljöövervakningen.
12 i drift
1987–2006Regler
Förbud mot vissa byggförberedelser införs och tas bort
En bestämmelse förbjuder förberedande åtgärder som direkt syftar till fler reaktorer. Riksdagen upphäver bestämmelsen 2006; förbudet mot nya reaktortillstånd ligger kvar till 2010.
12 i drift
1997Regler
Riksdagen beslutar om en avvecklingslag
Lagen ger staten möjlighet att besluta när reaktorer ska tas ur drift. Den används för Barsebäck och upphävs 2010.
12 i drift
1999 och 2005Reaktorer
Barsebäck 1 och 2 stängs
Barsebäcks första reaktor stängs den 30 november 1999 och den andra den 31 maj 2005 efter politiska beslut.
10 i drift
2000Regler
Produktionsskatten blir effektskatt
Skatten ändras från producerad el till reaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Den första nivån är 5 514 kronor per MW och månad.
11 i drift
2010–2011Regler
Ersättningsreaktorer tillåts
Riksdagen upphäver avvecklingslagen. En ny reaktor får ersätta en permanent stängd reaktor på en befintlig plats, med högst tio reaktorer samtidigt.
10 i drift
2015–2018Regler
Fyra stängningar beslutas och effektskatten avskaffas
Ägarna beslutar att stänga Oskarshamn 1–2 och Ringhals 1–2 i förtid. De anger låga elpriser, investeringar och beskattning i sina bedömningar. Effektskatten höjs 2015, sänks 2017 och försvinner 2018.
10 i drift
2016–2020Reaktorer
Oskarshamn 1–2 och Ringhals 1–2 stängs
Oskarshamn 2 får permanent stängningsstatus 2016, Oskarshamn 1 stängs 2017, Ringhals 2 år 2019 och Ringhals 1 år 2020. Sex reaktorer återstår.
6 i drift
2022Avfall
Regeringen tillåter slutförvaret i Forsmark
Tillåtligheten enligt miljöbalken och tillståndet enligt kärntekniklagen gör det möjligt att gå vidare med det svenska slutförvarssystemet.
6 i drift
2023–2024Regler
Plats- och antalsgränserna tas bort
Riksdagen tar bort gränsen på tio reaktorer och kravet att nya reaktorer ska ligga på någon av de befintliga platserna. Ändringen gäller från 1 januari 2024.
6 i drift
2025Avfall
Bygget av slutförvaret startar och en stödlag träder i kraft
Första spadtaget för Kärnbränsleförvaret tas i januari. Från augusti kan staten ge lån och dubbelriktade differenskontrakt till nya reaktorprojekt.
6 i drift
2026Regler
Nya regler för prövning och möjliga kustlägen
En ny godkännandeprocess och möjlighet till bindande förhandsbesked börjar gälla i juni. I juli tas flera geografiska kustförbud i miljöbalken bort.
6 i drift
Beskattning
Effektskatten 1984–2018
Skatten började som en avgift per producerad kilowattimme och blev år 2000 en fast skatt på reaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Den betalades därmed även när produktionen stod still.
- 19840,2 öre per kWh
- 20005 514 kr per MW och månad
- 201514 770 kr per MW och månad
- 2017–20181 500 kr, därefter avskaffad
Årlig SOM-undersökning
2024Opinion om satsningar på kärnkraft
Frågan gäller hur mycket Sverige bör satsa på kärnkraft under de kommande 5–10 åren.
Satsa mer34 %
Ungefär lika mycket23 %
Satsa mindre17 %
Helt avstå12 %
Ingen uppfattning14 %
Miljö
Klimatpåverkan
Kärnklyvningen ger inga koldioxidutsläpp vid elproduktionen. En livscykelanalys räknar också in gruvdrift, bränsleberedning, byggande, underhåll och avveckling. Det gör jämförelsen relevant för hela anläggningens elproduktion.
Livscykelutsläppgram CO₂e per kWh
Kol820
spann 740–910Fossilgas490
spann 410–650Sol, mark48
spann 18–180Vattenkraft24
spann 1–2 200Kärnkraft12
spann 3,7–110Vind, land11
spann 7–56IPCC:s median på 12 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme bygger på flera studier och olika reaktorer. Det breda spannet visar hur urangrad, anrikningsmetod, byggtid och anläggningens livstidsproduktion påverkar resultatet. Samma princip gäller övriga kraftslag i diagrammet.
Risk
Säkerhet och olyckor
Dödlighet per producerad el gör kraftslag med olika produktionsvolym jämförbara. Kärnkraft och vindkraft ligger lågt i den sammanställda serien. Stora dammhaverier påverkar vattenkraftens historiska tal, medan luftföroreningar står för huvuddelen av de fossila värdena.
Beräknad dödlighetdödsfall per TWh
Kol24,62
dödsfall/TWhOlja18,43
dödsfall/TWhBiomassa4,63
dödsfall/TWhFossilgas2,821
dödsfall/TWhVattenkraft1,3
dödsfall/TWhVindkraft0,035
dödsfall/TWhKärnkraft0,03
dödsfall/TWhMåttet
Dödlighet per producerad TWh
En terawattimme är en miljard kilowattimmar. Kvoten fördelar dödsfallen över energislagets produktion och visar en historisk storleksordning. Plats, tid och fördelningen mellan vardagsrisker och sällsynta katastrofer framgår genom de bakomliggande studierna.
0,03 dödsfall/TWh för kärnkraft bygger på uppdaterade dödstal för Tjernobyl och Fukushima. Vindkraftens 0,035 kommer från en internationell olycksdatabas. Vattenkraftens 1,3 bygger på en uppdaterad lista över dammolyckor sedan 1965.
Underlagen skiljer sig mellan kraftslagen. Luftföroreningar beräknas med epidemiologiska riskmodeller. Olyckor räknas från historiska händelser, och kärnkraftens sena strålningseffekter kräver modellering. Därför fungerar diagrammet bäst för breda jämförelser mellan energislag.
1979Three Mile Island, USA
Partiell härdsmälta efter tekniska fel och feltolkade instrument.
Utfall
Små utsläpp. Omkring två miljoner närboende fick i genomsnitt cirka 0,01 mSv extra dos; inga mätbara hälsoeffekter har kunnat kopplas till olyckan.
Svensk relevans
Visade hur människa, kontrollrum och instruktioner kan skapa en olyckskedja. Operatörsutbildning och haverihantering ändrades även utanför USA.
1986Tjernobyl, dåvarande Sovjetunionen
En RBMK-reaktor förstördes under ett säkerhetstest. Reaktorn saknade den inneslutning som omger svenska reaktorer.
Utfall
134 personer fick akut strålsjuka och 28 dog under de första fyra månaderna. Ökad sköldkörtelcancer hos dem som exponerades som barn är den tydligaste sena effekten; total långtidseffekt kan bara skattas med modeller.
Svensk relevans
Svenska reaktorer har andra konstruktioner och inneslutningar än RBMK. Nedfallet över Sverige visar att en stor olycka kan få konsekvenser över nationsgränser.
2011Fukushima Daiichi, Japan
Jordbävning och tsunami slog ut el och kylning. Tre reaktorer fick härdskador.
Utfall
UNSCEAR fann inga dokumenterade hälsoeffekter bland boende som direkt kunde tillskrivas strålningen och bedömer att framtida effekter blir för små för statistisk upptäckt. Evakuering, psykisk hälsa och andra följder av katastrofen behandlas separat.
Svensk relevans
Svenska stresstester ledde bland annat till krav på oberoende härdkylning. Erfarenheterna används för elförsörjning, kylning och beredskap i svenska anläggningar.
Avfall
Radioaktivt avfall
Använt bränsle innehåller många radioaktiva ämnen med olika halveringstid, strålslag och rörlighet. Säkerhetsanalysen följer hur aktivitet, värme och möjliga utsläpp förändras genom flera tidsperioder.
≈8 000 tonanvänt kärnbränsle låg i Clab 2024
≈500 meterplanerat djup i Forsmarks berg
12 000 tonplanerad kapacitet i cirka 6 000 kapslar
Barriärerna i KBS-3-metoden
KBS-3-metoden omger bränslet med en kopparkapsel, bentonitlera och berg. Efter förslutningen ska barriärerna fungera passivt under den tid som säkerhetsanalysen omfattar.
Första spadtaget togs i januari 2025. Deponering planeras till 2030-talet och full utbyggnad till 2080-talet. SSM måste godkänna nästa steg innan provdrift och rutinmässig drift.
SSM:s riskkrav motsvarar mindre än en hundradel av naturlig bakgrundsstrålning för den mest utsatta gruppen. Kravet avser möjliga utsläpp från förvaret. Bränslet förblir radioaktivt under mycket lång tid.
Halveringstid anger hur snabbt mängden av en viss radioaktiv isotop minskar. Den säger mindre om ett blandat avfalls risk, eftersom strålningstyp, kemisk form, mängd och möjliga vägar till människor också spelar in. Förvarets barriärer och platsens geologi prövas därför tillsammans.
Mellanlagring kyler bränslet
I Clab står bränslet i vattenbassänger. Vattnet kyler, skärmar av strålning och gör bränslet åtkomligt för övervakning.
Cesium-137 och strontium-90 halveras
Efter tio halveringstider, ungefär 300 år, återstår cirka en tusendel av den ursprungliga aktiviteten från just dessa två isotoper.
Plutonium-239 halveras långsamt
Långlivade ämnen styr kraven på barriärer långt efter att värmeutvecklingen och den yttre strålningen har minskat.
Förvaret ska isolera utan skötsel
Svensk säkerhetsprövning räknar på hundratusentals år. Tidsrymden anger hur länge konstruktion och risk behöver analyseras. Radioaktiviteten minskar stegvis under hela perioden.
Ekonomi
Kostnader
Kostnader kan avse fortsatt drift, byggandet av en ny reaktor, finansiering eller hela elsystemet. Byggtid och ränta får stor betydelse eftersom huvuddelen av investeringen görs före den första levererade kilowattimmen.
OECD/NEA:s 2020-modell för 10–20 års svensk livstidsförlängning, 7 procents kalkylränta och 85 procents kapacitetsfaktor.
Spannet i åtta landrapporterade nybyggnadsfall vid 7 procents kalkylränta. Inget av fallen var ett svenskt anbud.
Den franska EPR-kalkylen stiger från 45 till 97 USD/MWh när kalkylräntan ändras från 3 till 10 procent.
Talen är standardiserade modellresultat från 2020 i 2018 års dollar. De visar hur teknikval och finansiering påverkar produktionskostnaden. Ett svenskt projekt 2026 skulle få egna avtalsvillkor och marknadspriser.
2016–2026
Färdigställda kärnkraftsprojekt med offentlig kostnadsuppgift
Urvalet omfattar fyra projekt som togs i drift eller avslutade startproven under det senaste årtiondet. Kostnadsbegreppet står utskrivet på varje rad. Valutor och prisnivåer har behållits från originalkällorna.
Finland
Olkiluoto 3
1 EPR · 1 600 MWFärdigställt
Regelbunden produktion april 2023
Offentlig kostnadsuppgift5,8 md euroredovisat 2023
Omfattning
TVO:s bokförda investering i OL3. Reaktorn köptes som ett fastprisprojekt och leverantörens kostnader redovisas separat.
USA
Vogtle 3–4
2 AP1000 · 2 234 MWFärdigställt
Kommersiell drift juli 2023 och april 2024
Offentlig kostnadsuppgift10,75 md USDlöpande dollar
Omfattning
Georgia Powers utgift för bolagets ägarandel på 45,7 procent. Övriga delägares kostnader ingår utanför beloppet.
Förenade Arabemiraten
Barakah 1–4
4 APR1400 · 5 348 MWFärdigställt
Kommersiell drift 2021–2024
Offentlig kostnadsuppgift20 md USDhuvudkontrakt
Omfattning
ENEC:s kontraktsvärde med huvudentreprenören KEPCO. Finansiering, drift och andra bolagskostnader redovisas i separata poster.
Frankrike
Flamanville 3
1 EPR · 1 630 MW nettoFärdigställt
Startproven avslutade april 2026
Offentlig kostnadsuppgift13,2 md euro2015 års prisnivå
Omfattning
EDF:s kostnad vid färdigställande. Ränta under byggtiden ligger utanför den publicerade projektsumman.
Projektlistan visar offentligt rapporterade belopp från projektägare och tillsynsmyndigheter. Den ger exempel på genomförda projekt. En full kostnadsjämförelse skulle också behöva gemensam valuta, gemensamt kostnadsår samt samma behandling av ränta, nätanslutning, finansiering och leverantörsförluster.
Modell med vattenkraft, nät och flexibilitet
Kan, Hedenus & Reichenberg fann inga eller små kostnadsfördelar av att återinvestera i svensk kärnkraft i sin europeiska modell med nät, lager och efterfrågeflexibilitet.
olika antaganden
Modell med kärnkraft och landvind
OECD/NEA:s basfall valde 13 GW kärnkraft och 30 GW landvind. Lösningar med 7–20 GW kärnkraft låg inom en procent av lägsta modellerade systemkostnad.
Modellerna bygger på olika antaganden. Efterfrågan, teknikpriser, handel och tillgänglig flexibilitet skiljer sig. Elsystemets totala kostnad kräver fler mått än LCOE vid kraftverket.
Den svenska stödmodellen
Sedan augusti 2025 finns en lag för statliga lån, dubbelriktade differenskontrakt och riskdelning för ny kärnkraft motsvarande omkring 5 000 MW. Statlig finansiering kan sänka projektets ränta och flyttar samtidigt en del av risken till staten.
Globalt
Kärnkraft i världen
IAEA klassade 417 reaktorer i 31 länder som i kommersiell drift den 14 augusti 2026. Tillsammans hade de 379,6 GW nettoeffekt. Kartan samlar reaktorer som ligger på samma plats.
174 platser417 reaktorer379,6 GW netto31 länder
SverigeFORSMARK
3reaktorer
3 396MW netto
Öppna listan med alla 174 anläggningsplatser
Argentina2 platser · 3 reaktorer
- ATUCHA2 · 1 023 MW
- EMBALSE1 · 608 MW
Armenien1 platser · 1 reaktorer
- ARMENIA1 · 416 MW
Belarus1 platser · 2 reaktorer
- Ostrovetskaya2 · 2 220 MW
Belgien2 platser · 2 reaktorer
- DOEL1 · 1 026 MW
- TIHANGE1 · 1 030 MW
Brasilien2 platser · 2 reaktorer
- ANGRA-11 · 609 MW
- ANGRA-21 · 1 275 MW
Bulgarien1 platser · 2 reaktorer
- KOZLODUY2 · 2 006 MW
Finland2 platser · 5 reaktorer
- LOVIISA2 · 1 014 MW
- OLKILUOTO3 · 3 355 MW
Frankrike18 platser · 57 reaktorer
- BELLEVILLE2 · 2 620 MW
- BLAYAIS4 · 3 640 MW
- BUGEY4 · 3 580 MW
- CATTENOM4 · 5 200 MW
- CHINON4 · 3 620 MW
- CHOOZ2 · 3 000 MW
- CIVAUX2 · 2 990 MW
- CRUAS4 · 3 660 MW
- DAMPIERRE4 · 3 560 MW
- FLAMANVILLE3 · 4 290 MW
- GOLFECH2 · 2 620 MW
- GRAVELINES6 · 5 460 MW
- NOGENT2 · 2 620 MW
- PALUEL4 · 5 320 MW
- PENLY2 · 2 660 MW
- ST. ALBAN2 · 2 670 MW
- ST. LAURENT2 · 1 830 MW
- TRICASTIN4 · 3 660 MW
Förenade Arabemiraten1 platser · 4 reaktorer
- BARAKAH4 · 5 348 MW
Indien7 platser · 23 reaktorer
- KAIGA4 · 808 MW
- KAKRAPAR4 · 1 664 MW
- KUDANKULAM2 · 1 864 MW
- MADRAS1 · 205 MW
- NARORA2 · 404 MW
- RAJASTHAN6 · 1 625 MW
- TARAPUR4 · 1 160 MW
Iran1 platser · 1 reaktorer
- BUSHEHR1 · 915 MW
Japan8 platser · 14 reaktorer
- GENKAI2 · 2 254 MW
- IKATA1 · 846 MW
- MIHAMA1 · 780 MW
- OHI2 · 2 254 MW
- ONAGAWA1 · 796 MW
- SENDAI2 · 1 692 MW
- SHIMANE1 · 789 MW
- TAKAHAMA4 · 3 220 MW
Kanada5 platser · 17 reaktorer
- BRUCE A4 · 3 210 MW
- BRUCE B4 · 3 268 MW
- DARLINGTON4 · 3 512 MW
- PICKERING4 · 2 064 MW
- POINT LEPREAU1 · 660 MW
Kina18 platser · 60 reaktorer
- CANGNAN SANAO1 · 1 117 MW
- CHANG JIANG2 · 1 202 MW
- FANGCHENGGANG4 · 4 000 MW
- FUQING6 · 6 150 MW
- GUANGDONG2 · 1 972 MW
- HAIYANG2 · 2 340 MW
- HONGYANHE6 · 6 366 MW
- LING AO2 · 1 900 MW
- LING AO II2 · 2 014 MW
- NINGDE4 · 4 072 MW
- QINSHAN9 · 6 196 MW
- SANMEN2 · 2 314 MW
- SHIDAOWAN1 · 150 MW
- TAIPINGLING1 · 1 116 MW
- TAISHAN2 · 3 320 MW
- TIANWAN6 · 6 240 MW
- YANGJIANG6 · 6 000 MW
- ZHANGZHOU2 · 2 252 MW
Mexiko1 platser · 2 reaktorer
- LAGUNA VERDE2 · 1 552 MW
Nederländerna1 platser · 1 reaktorer
- BORSSELE1 · 482 MW
Pakistan2 platser · 6 reaktorer
- CHASNUPP4 · 1 228 MW
- KANUPP2 · 2 034 MW
Rumänien1 platser · 2 reaktorer
- CERNAVODA2 · 1 300 MW
Ryssland11 platser · 34 reaktorer
- BALAKOVO4 · 3 800 MW
- BELOYARSKY2 · 1 380 MW
- KALININ4 · 3 800 MW
- KOLA4 · 1 644 MW
- KURSK3 · 3 050 MW
- LENINGRAD4 · 4 052 MW
- NOVOVORONEZH2 · 1 335 MW
- NOVOVORONEZH-22 · 2 201 MW
- PEVEK2 · 64 MW
- SMOLENSK3 · 2 775 MW
- VOLGODONSK4 · 3 868 MW
Schweiz3 platser · 4 reaktorer
- BEZNAU2 · 730 MW
- GOESGEN1 · 1 010 MW
- LEIBSTADT1 · 1 233 MW
Slovakien3 platser · 5 reaktorer
- BOHUNICE V22 · 932 MW
- MOCHOVCE2 · 936 MW
- MOCHOVCE II1 · 438 MW
Slovenien1 platser · 1 reaktorer
- KRSKO1 · 696 MW
Spanien5 platser · 7 reaktorer
- ALMARAZ2 · 2 017 MW
- ASCO2 · 1 992 MW
- COFRENTES1 · 1 064 MW
- TRILLO1 · 1 003 MW
- VANDELLOS1 · 1 047 MW
Storbritannien4 platser · 9 reaktorer
- HARTLEPOOL2 · 1 185 MW
- HEYSHAM4 · 2 300 MW
- SIZEWELL B1 · 1 198 MW
- TORNESS2 · 1 200 MW
Sverige3 platser · 6 reaktorer
- FORSMARK3 · 3 396 MW
- OSKARSHAMN1 · 1 400 MW
- RINGHALS2 · 2 215 MW
Sydafrika1 platser · 2 reaktorer
- KOEBERG2 · 1 854 MW
Sydkorea8 platser · 26 reaktorer
- HANBIT6 · 5 813 MW
- HANUL6 · 5 871 MW
- KORI3 · 2 637 MW
- SAEUL2 · 2 784 MW
- SHIN-HANUL2 · 2 845 MW
- SHIN-KORI I2 · 1 968 MW
- SHIN-WOLSONG2 · 1 956 MW
- WOLSONG3 · 1 735 MW
Tjeckien2 platser · 6 reaktorer
- DUKOVANY4 · 1 916 MW
- TEMELIN2 · 2 056 MW
Ukraina4 platser · 15 reaktorer
- KHMELNYTSKYI2 · 1 900 MW
- RIVNE4 · 2 657 MW
- SOUTH UKRAINE3 · 2 850 MW
- ZAPORIZHZHIA6 · 5 700 MW
Ungern1 platser · 4 reaktorer
- PAKS4 · 1 916 MW
USA54 platser · 94 reaktorer
- ARKANSAS ONE2 · 1 824 MW
- BEAVER VALLEY2 · 1 813 MW
- BRAIDWOOD2 · 2 354 MW
- BROWNS FERRY3 · 3 610 MW
- BRUNSWICK2 · 1 870 MW
- BYRON2 · 2 300 MW
- CALLAWAY1 · 1 215 MW
- CALVERT CLIFFS2 · 1 732 MW
- CATAWBA2 · 2 310 MW
- CLINTON1 · 1 062 MW
- COLUMBIA1 · 1 131 MW
- COMANCHE PEAK2 · 2 400 MW
- COOPER1 · 769 MW
- DAVIS BESSE1 · 894 MW
- DIABLO CANYON2 · 2 256 MW
- DONALD COOK2 · 2 198 MW
- DRESDEN2 · 1 773 MW
- ENRICO FERMI1 · 1 115 MW
- FARLEY2 · 1 757 MW
- FITZPATRICK1 · 813 MW
- GRAND GULF1 · 1 401 MW
- H.B. ROBINSON1 · 741 MW
- HATCH2 · 1 759 MW
- HOPE CREEK1 · 1 172 MW
- LASALLE2 · 2 277 MW
- LIMERICK2 · 2 268 MW
- MCGUIRE2 · 2 316 MW
- MILLSTONE2 · 2 079 MW
- MONTICELLO1 · 628 MW
- NINE MILE POINT2 · 1 890 MW
- NORTH ANNA2 · 1 892 MW
- OCONEE3 · 2 554 MW
- PALO VERDE3 · 3 937 MW
- PEACH BOTTOM2 · 2 631 MW
- PERRY1 · 1 240 MW
- POINT BEACH2 · 1 182 MW
- PRAIRIE ISLAND2 · 1 041 MW
- QUAD CITIES2 · 1 819 MW
- R.E. GINNA1 · 560 MW
- RIVER BEND1 · 967 MW
- SALEM2 · 2 327 MW
- SEABROOK1 · 1 246 MW
- SEQUOYAH2 · 2 291 MW
- SHEARON HARRIS1 · 964 MW
- SOUTH TEXAS2 · 2 560 MW
- ST. LUCIE2 · 1 968 MW
- SURRY2 · 1 676 MW
- SUSQUEHANNA2 · 2 514 MW
- TURKEY POINT2 · 1 658 MW
- VIRGIL C. SUMMER1 · 973 MW
- VOGTLE4 · 4 536 MW
- WATERFORD1 · 1 168 MW
- WATTS BAR2 · 2 321 MW
- WOLF CREEK1 · 1 200 MW
Så är kartan gjord: driftstatus, antal och effekt kommer från IAEA PRIS, läst 14 augusti 2026. Koordinater kommer från Global Energy Monitors septemberutgåva 2025. Naturgeografin är Natural Earth, public domain.
Om Ukraina
PRIS räknar sex reaktorer i Zaporizjzja som operativa. Anläggningen har stått utan elproduktion under den långvariga ockupationen. IAEA har också kategorin ”suspended operation”, medan dessa enheter fortfarande har status ”in operation” i registret. Kartan följer den registrerade statusen och redovisar avvikelsen här.
Kartans markörer visar anläggningsplatser. En markör kan alltså stå för flera reaktorer och en större samlad effekt. Landfiltret visar vilka platser som ingår, och listan under kartan ger samma uppgifter i textform.
Underlag
Källor
Originalkällorna samlas här. Myndighetsdata beskriver nuläget, forskningsstudier jämför skadeutfall och modeller undersöker möjliga framtida elsystem. Varje källkort anger metod och begränsning.
48 källor174 kartlagda platser sökning avslutad 16 aug 2026
Visar 48 av 48 källor